siriiris

Det var Onsdag igår. Onsdag i skolan = göra ingenting. Det gjorde jag inte heller. Så här kul har man på lektionerna när man går Teknik:

Det var väldigt roligt :) Och den sitter kvar, går inte att tvätta bort, så nu har jag alltid någon med mig om jag behöver prata :P

En gång när jag tvekade...

...var en kall och regning oktobereftermiddag. Solen gick knappt att skymta för de tunga grå dimmolnen som sakta rullade över gatorna i den lilla staden. Luften var rå och kall och sjön låg kav lugn, grå av spegelbilden från himlen. I en skola i utkanten av ett industriområde hade en teknik-trea precis slutat sin svenskalektion och bara en lektion kvarstod innan de var fria från helvetet. De enda två tjejerna i klassen, jag och Johanna, gick tillsammans mot skåpen för att byta böcker och fortsatte sedan i sakta mak mot studielandskapet.

-Vi tar sofforna va? sa Johanna. Jag nickade jakande och styrde stegen mot de fläckiga smutsblå sofforna som så många gånger förr. I ögonvrån kunde jag ana skymten av Godisautomaten. Min blick sögs ofrivilligt mot den och hjärnan började frenetiskt arbeta.

I det ögonblicket började min tvekan. Hur skulle jag göra? Det var ett riktigt svårt beslut att fatta, eftersom det fanns så många faktorer som påverkade. Jag började väga fördelar och nackdelar mot varandra, och nu i efterhand kan jag tycka att jag kanske var lite schizofren. Ungefär såhär tänkte jag:

Åh, godis, socker, gott! Nej, nej, nej. Det är faktiskt onyttigt. Men väldigt väldigt gott. Ja, men det är inte bra att äta för mycket socker, man kan faktiskt bli beroende. Nejdå, inte om det bara är en gång, en gång är ingen gång, eller hur? Men tänk på miljön då, den blir förorenad bara för att alla i-länder ska svulla över i onyttig överkonsumtion. Choklad. Choklad. Choklad. Du blir tjock. Men jag ska faktiskt träna sen. Tjockis! Jag har faktiskt inte ätit något onyttigt på.. hm.. Du äter alldeles för mycket socker. .. en hel dag. Jag förtjänar det här, en hel dag i skolan tar på krafterna. Det är bara en lektion kvar, det klarar du. Nej, måste ha socker nu!! Jag förtjänar det här. Jag ska träna sen.

Det är som att ha en ängel och en djävul på vardera axeln som försöker övertala en om vad som är rätt och fel. Fast i det här fallet är det en kombinerad skolsköterska/hemkunskapslärare på ena axeln och min inre godisgris på den andra, fast inte en söt minigris utan snarare ett fult fett svin med djävulshorn i pannan (och små svarta tufsiga vingar).

-Hm, Godisautomaten ser väldigt inbjudande ut, sa jag. Man kanske skulle ta och köpa en godisbit...

-Åh, får jag smaka en liten bit? frågade Johanna. Det avgjorde det hela, för nu skulle jag ju inte vara ensam om att synda, så jag svarade lättad:

-Självklart! Vi reste oss upp och gick mot Godisautomaten. Den tornade hotfullt upp sig mot oss ju närmare vi kom och kastade avlånga skuggor över våra ansikten.

-Vilken ska du ha? frågade Johanna. När hon sa det började jag tveka igen. Vilken fanns det mest godis i, vilken var billigast, vilken gillade jag bäst? Det finns ca 10 stycken olika slags choklad-godisar i en sådan automat, så du kan förstå vilket kval jag var i. Snabbt sorterade jag ut de tre jag tycker bäst om av dom som fanns; Geisha, Twix och Kexchoklad. För att göra saken ännu värre än den redan var började lektionen, så jag var tvungen att bestämma mig på en gång. I detta ögonblick kändes det som min mage åkte bergochdalbana, upp och ner. Jag var tvungen att välja, så snabbt valde jag bort kexchokladen eftersom den smular. Nu hade jag två stycken kvar och tiden höll på att rinna ut. Geisha eller Twix, Geisha eller Twix, Geisha eller Twix? Aaaaahh! För att underlätta tänkta jag ta den som var billigast eftersom jag är väldigt snål av mig, men ve och fasa! De kostade lika mycket! Snabbt som attan tryckte jag in nummer 37 på displayen och en Geisha ploppade ut med ett pip. När jag gick därifrån kände jag riktigt hur Twixen glodde mig elakt i nacken som om den försökte få mig att känna dåligt samvete över mitt dåliga val. Men jag ignorerade den och gick vidare in i klassrummet.

Vad var det då som fick mig att välja Geishan? Som jag nämnde förut så är jag väldigt snål och den snålheten avgjorde mitt val. Det pinar mig att erkänna detta, men jag valde Geisha eftersom det är fem chokladbitar i den. Jag och Johanna är två personer och eftersom jag köpte godisen skulle jag alltså få tre bitar och hon två. I Twixen är det bara två bitar, så då skulle vi ha delat lika. Mycket av tvekan när jag valde mellan Geishan och Twixen gällde det här med min snålhet. Och i efterhand fick jag dåligt samvete... 

Jag ska sluta vara så självisk. Jag lovar... tror jag.

Inledande fakta

15-20% av energiåtgången i i-länderna förbrukas av matproduktion. En femtedel av Sveriges utsläpp går till livsmedelsindustrin, samt transportering av mat. En tredjedel av de värdena är energiåtgång till snacks, godis och drickor. Växthusgasutsläpp är metangas, lustgas och koldioxid. Det mesta utsläppet av koldioxid kommer från köttproduktionen och från livsmedelstransporter.

                             Växthuseffekten

Strålning från rymden och solen träffar jorden och en del strålning reflekteras tillbaka ut i rymden. Den strålning som inte åker tillbaks ut i rymden har blivit hindrad av olika gaser i atmosfären som gör att strålning med en viss våglängd studsar tillbaks mot jorden igen. Gaserna i atmosfären som stoppar strålningen är bland annat koldioxid, vattenångor, metan, ozon och dikväveoxid. När mängden gaser av de slagen ökar i atmosfären kommer mer strålning att stanna kvar i jordens atmosfär.  

Om växthusgasutsläppen ökar kommer medeltemperaturen öka, vilket leder till att vattentemperaturen ökar och glaciärerna smälter. Skulle det hända kan golfströmmen ändras. Golfströmmen är en ström som går förbi Skandinavien med varmt tropiskt vatten, det är den som gör att vi har ett så milt klimat. Skulle golfströmmen ändras skulle vi få ett mycket kallare klimat.

I Sverige står jordbruket för en tredjedel av kväveutsläppen. Metangas är farligare för växthuseffekten än koldioxid. Över hälften av Sveriges metangasutsläpp kommer från korna. Koldioxiden kommer bland annat från förbränning av fossila bränslen. Koldioxid omvandlas av växternas fotosyntes till syre. När man avverkar stora mängder skog ökar halten koldioxid i luften.

25% av växthuseffekten kommer från vår matproduktion, 18% av det kommer från vår djurhållning. Utsläppen från livsmedelsindustrin påverkar miljön mer än all transport i världen.

Utsläppen av växthusgaser påverkar inte klimatet direkt utan visar sig först efter ett par decennier. Den klimatförändring vi har idag är alltså ett resultat av utsläppen av växthusgaser för några decennier sedan.

                             Kyotoavtalet

1992 i Kyoto i Japan skrevs ett avtal, Kyotoavtalet. Det är ett avtal som försöker få länder att minska sina utsläpp av skadliga gaser till atmosfären. För att det avtalet skulle verkställas bestämdes det att minst länder som står för en femtedel av alla utsläpp skulle skriva på. 2001 skrev Ryssland på och avtalet "började". De länder som nu hade skrivit på är tvungna att minska sina utsläpp med 5,2% av de utsläppen de hade år 1995. USA vägrar fortfarande att skriva under trots att de står för en fjärdedel av världens utsläpp idag och de ökar hela tiden. Även en del andra länder som inte skrivit under avtalet ökar sina utsläpp.

För att jordens medeltemperatur inte ska öka med två grader måste världen minska sina växthusgaser med 60 %. Eftersom fattiga länder troligtvis inte kommer minska sina utsläpp måste de rika länderna minska sina extra mycket, dessutom släpper rika länder ut mer växthusgaser per invånare än en del fattiga länder. För Sverige betyder detta att utsläppen måste minska med 80-85 % innan år 2050.

                             Allmänt

Jordbruken gör att mycket fosfor och kväve kommer ut i naturen och förorenar vårt vatten, nitrat förorenar grundvattnet. Djuruppfödning gör att ammoniak tas upp i atmosfären.

Sverige har redan nått målet för år 2010 att minska på ammoniak och kväveutsläpp i naturen.

Två mjölkgårdar om dagen lägger ner sin verksamhet.

Hälften av alla hotade svenska arter finns i odlingslandskapen.

En svensk behöver 4000 kvadratmeter jordbruksmark om året för att få all föda som vi sätter i oss årligen. Totalt i världen finns det jordbruksmark så att varje människa "får" 2300 kvadratmeter jordbruksmark om året. Det betyder att svenskar äter mer än de borde och att vad vi väljer att äta för något påverkar klimatet i allra högsta grad. Svenskar äter mest bananer i hela Europa.

Utsläppen av kväve och fosfor i haven ökar. En del arter drar nytta av övergödningen medans andra arter har svårare att överleva.

                             Kött

Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion fördubblats (genomsnitts intaget av kött/person). Kor och andra nötdjur släpper ut mycket metangas. De djuren står för mer än hälften av Sveriges metangas utsläpp. Det finns inte mycket man kan göra på den tekniska sidan för att minska de utsläppen utan för att göra det måste man minska antalet nötkreatur.

Nötkreaturen betar inte lika mycket som förut, numera får de kraftfoder. Kraftfodret odlas inte på ett miljövänligt sätt. Snart kommer det bli frågan om vi odlar mat till djuren eller till oss. En nötstek på ett kilo ger 16,2 kilo växthusgaser i utsläpp. Lamm släpper ut 6,4 kilo och gris 3,6 kilo. Fast grisuppfödning bidrar å andra sidan till att havet blir övergödat samt att de inte betar alls utan måste få annat foder. Kyckling släpper ut 2,9 kilo växthusgaser per tillverkat kilo kyckling. Det bästa köttet man kan äta är vilt som nästan inte ger några utsläpp alls. Det som gör den största skillnaden mellan djuren är den tid de tar innan de är slaktfärdiga. Tar det lång tid går det åt mer energi att föda upp djuret och mer gödsel släpps ut. Från korna kommer också mer metangas att släppas ut.

Kor ska beta färskt gräs, men en valig svensk kossa beter bara två till fyra månader om året och får sedan spannmål istället. Det är vanligt att de får importerad soja och majs som foder, sojan är särskilt populär. Mycket soja kommer från Brasilien där regnskogen Amazonas skövlas för att den ska kunna odlas. Om mer regnskog skövlas där lan de tropiska regnen upphöra och det blir torka. Skulle det hända skulle bl.a. många djurarter dö ut.

Korna gör också att smör och ost inte är särskilt miljövänligt att äta.

Av allt kött som säljs i Sverige är bara hälften svensktillverkat. Svenskar äter mer kött än många européer.

                             Fisk

Nästan all norsk fisk föds upp i fiskodlingar och är inte alls "fri" fisk. Skalade räkor är det livsmedel som är mest energikrävande. Det går åt 220MJ för att få fram ett kilo skalade räkor. (jfr med nötkött som kräver 75MJ)

Norsk lax flygs till Thailand och filéas och packas för att sedan säljas i Sverige. Ett kilo torsk släpper ut 8,4 och odlad lax 6,7 kilo växthusgaser. Det djur som släpper ut mest växthusgaser i tillverkningsprocessen av alla är räkan. Den släpper ut 18 kilo per kilo.

                             Grönsaker och frukt och bär

För att växter och grönsaker ska kunna växa behövs kväve.  I västerländska (i-länder?) tillsätts extra kväve så att det växer ännu bättre.

Tomat är en grönsak som man inte borde äta. De är ofta odlade i växthus där det går åt mycket energi för att driva upp dom. Det används också stora mängder med konstgödsel och bekämpningsmedel. Tomater kräver alltså mycket energi att odla samtidigt som de är ganska så näringsfattiga, därför bör man äta mindre tomater. I stället kan man äta mer baljväxter och rotfrukter. Det är bra att välja frilandsodlade grönsaker. En del tomater släpper ut 5,5 kilo växthusgaser per odlad tomat. Det är uppvärmningen av växthusen som står för de mesta utsläppen.

Det spelar stor roll vilken årstid man köper vilken grönsak eftersom det t.ex. måste ha gått åt mer energi att odla fram ät-dugliga äpplen på våren än på sensommaren.

Det är svårt att veta vad som är miljövanligast, att handla svenska grönsaker är inte alltid bättr för klimatet än grönsaker odlade utomlands och transporterade hit. Till exempel så är det troligare att det är bättre att köpa en frilandsodlad sallad från Spanien än att köpa svenskodlad sallad uppdriven i växthus eftersom det går åt mer energi och ger mer utsläpp att värma upp ett växthus än det är att transportera salladen från Spanien och hit.

Jordgubbar. Det är gott det. Men, de är inte bra för miljön någonstans nästan. En svensk äter ca fyra lite jordgubbar om året, totalt ca 15 000 ton. En genomsnittlig svensk jordgubbe har blivit besprutad sex gånger. Det finns många kemiska medel för att skydda jordgubbarna från bl.a. röta, 26 är tillåtna. En del gifter som är nervdödande medel för skadedjur skadar även bra djur, t.ex. nyckelpigor och daggmaskar. Även fast besprutningen av jordgubbar är så hård så har den varit värre, den har nämligen halverats de senaste tio åren. Det finns gränser för hur mycket medel en jordgubbe får ha varit utsatt för. En del importerade jordgubbar blir därför underkända eftersom de överstiger gränsvärdena. En gång stoppades några egyptiska jordgubbar som visade sig ha 37 gånger det tillåtna gränsvärdet. Magnus Engstedt, trädgårdskonsulent i Jönköping, säger att det är 20 gånger vanligare att hitta ottillåtna medel i importerade frukt och grönt. Ekologisk odling har ökat inom de flesta områdena, men inte inom jordgubbsodlingen, där har den minskat. Bara fyra procent av gubbarna är ekologiskt odlade.

                             Tillsatser i maten

Det finns nästan ingen mat som är naturlig längre, allt innehåller livsmedelstillsatser. Vad är då livsmedelstillsatser? Jo, det är kemikaliska ämnen som gör att maten smakar bättre, ser bättre ut, förlänger hållbarheten eller helt enkelt är till för att dölja smaken av eventuella utfyllnads tillsatser. I glassen Magnum Pistage används t.ex. spenat och andra kemikalier för att glassen ska få den gröna pistage-färgen.

En genomsnittlig konsument i ett i-land får årligen i sig 6-7kg livsmedelstillsatser. Nio av tio livsmedelstillsatser som används är till för att få produkten att se bättre och smakligare ut.

texten är inte riktigt renskriven men man kan nog läsa den ändå =)