siriiris

Jag hade halkörning idag. Jag ställde väckarklockan på 05.53, jag har nog nästan aldrig gått upp så tidigt! Jag masade mig upp ur sängen iaf och slängde på mig lite kläder, sen rostade jag mackor och åt dom med smör och honung medans jag sprang runt i huset och väckte alla andra och letade efter diverse saker. Kvart i sju cyklade jag iväg och märkte att det var minusgrader ute! Svinkallt ju! Drygt 30 graders temperaturskillnad jämfört med Oman..

När jag kom till körskolan upptäckte jag att man var tvungen att köra halva sträckan till halkbanan, inte så kul! Jag fick lite lätt panik eftersom jag aldrig hade kört med okända människor i bilen förut. Helt okända var dom, dom hade kunnat vara seriemördare hela högen men som tur var var dom inte det. Vi kom fram till halkbanan utan att ha dött. Men sen dog jag lite av panik.

Jag och Johanna körde i samma bil men vi hade lite problem med att hålla hastigheterna, ibland gick det mycket för fort och ibland mycket för långsamt. Sörens komentar var andå bäst så jag citerar: "Nämen bil fyra! sa vi 21 kilometer?!" Hehe, vi höll på att kissa på oss. Sen när vi körde på den halkiga banan snurrade vi runt så jag trodde bilen skulle välta. Men det gjorde den inte som tur var.
Och jag klarade det! I och för sig gjorde alla det, men jag blev glad ändå:)

En rolig historia:
Det är inte farten som dödar, det är smällen.
Eller som man säger på Engelska:
It's not the fart who kills, it's the smell

den är rolig tycker jag, men jag har å andra sidan en väldigt dålig humor :)