siriiris

Den bara reste sig och gick. Jag satt vid datorn och var inne på msn när Den sa hejdå, nu går jag. Och jag reste mig upp och följde Den till dörren, lite irriterad över att behöva resa på mig. Sen sa jag hejå och så gick den. När Den hade gått gick jag ner till datorn igen och satte mig bekvämt om än med en lite obehaglig känsla i magen. Jag visste precis vilken väg Den skulle gå, Den skulle svänga vänster utanför huset, gå en bit längs gatan, svänga vänster igen och sen följa parkvägen. När parkvägen hade gått under McDonalds-undergången skulle Den svänga höger och vips så skulle den vara i Ågårdsskogen. Det är en sak som är bra med Ågårdsskogen, och det är att den inte är så stor. Jag har orienterat och sprungit där många gånger med skolan. Om jag börjar springa nu kanske jag hittar Den, men om jag inte gör något kommer Den inte bara orientera längre, Den kommer gå vilse i en mycket större skog och där kommer jag aldrig att hitta Den.

Det var så det gick till när min framtid gick åt skogen. Fan också att jag inte tränade på matteprovet...